Expanding the universe in IBD: guselkumab

Under sin lunchföreläsning på Danderyds sjukhus började professor Laurent Peyrin-Biroulet, verksam vid CHRU de Nancy, Hôpitaux de Brabois i Frankrike, med en genomgång av den snabba utvecklingen inom behandling av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som skett de senaste åren. Han presenterade en översikt över olika biologiska läkemedel, inklusive anti-TNF, anti-JAK och nya kandidater som IL-23 inhibitorer. Skillnader i verkningsmekanismer och effektprofiler mellan läkemedlen betonas. Fokus låg på kliniska framsteg, behandlingsmål och vikten av individanpassad behandling. Trots att mycket har förbättrats i att kontrollera sjukdomen, kvarstår utmaningen att uppnå fullständig remission. Många patienter är fortfarande långt ifrån att nå dessa behandlingsmål. Nuvarande strategier syftar till att förbättra patienternas hälsa genom att förebygga sjukdomsprogression och bibehålla patienterna i remission. Professor Peyrin-Biroulet förklarade att målet alltid ska vara att höja livskvaliteten, men förtydligade att en återgång till det tillstånd patienten hade före insjuknandet ofta är orealistiskt. Kontrollen av sjukdomsaktivitet innebär inte bara symptomlindring utan också att ta hänsyn till patienternas preferenser (bland annat administreringsform och tid mellan doser) och följsamhet, vilket är avgörande för långsiktig framgångsrik behandling. Föreläsaren efterlyste fler kliniska studier som syftar till att förändra sjukdomsförloppet, liknande de i reumatologi. Att uppnå tidig remission, särskilt vid Crohns sjukdom, är kopplat till bättre långsiktiga utfall, inklusive minskat behov av operationer och sjukhusvård. Begreppet djup remission, där klinisk, endoskopisk och histologisk läkning kombineras, ses som ett optimalt mål. En tydlig trend som presenterades är den att skräddarsy behandling utifrån molekylära och kliniska egenskaper hos patienten. Detta innebär att ta hänsyn till genetiska faktorer, sjukdomens heterogenitet, patientens ålder, andra sjukdomar och graviditet för att optimera effekt och minska biverkningar. Mycket forskning inom området bedrivs för att bättre förstå och rikta in sig på specifika inflammatoriska vägar. Vidare gick professor Laurent Peyrin-Biroulet igenom olika studiedesign för kliniska studier, bland annat "treat-through" och "rescue"-metoder, och förklarade skillnaderna mellan dessa. Begreppet “late responders” introduceras, vilket innebär att vissa patienter kan svara senare på behandlingen och därför bör fortsätta terapi i väntan på ett behandlingssvar. Säkerhetsprofilen för biologiska läkemedel är generellt likvärdig, och målet är att maximera behandlingseffekten samtidigt som riskerna minimeras. Det är troligt att framtiden för IBD-behandling innebär en integrering av molekylär kunskap, tidig aggressiv behandling och individualiserad medicin. Utvecklingen av orala läkemedel, kombinationsbehandlingar och förbättrade monitoreringsverktyg (biomarkörer som CRP, ultraljud och avancerad bilddiagnostik) förväntas ytterligare förbättra patientresultaten.